Nej!!! Är det verkligen över?? Ja det verkar så, i alla fall enligt den här artikeln. Känns väldigt tråkigt men knappast oväntat.
Med tanke på dom senaste årens skadehelvete var det väll knappast någon skräll att kroppen en gång för alla sade stop! Men lik förbannat hade då jag hoppats och kanske oxå trott på en comeback den här gången.
Träffade Peter i Ö-vik för några veckor sedan och både han och omgivningen gav intryck av att Foppa gick för fullt och knappast var så långt ifrån spel.
Nu vet vi bättre och tyvärr är det här slutet på hans karriär, för vid samma träff sa han att han ville göra ett sista försök.... nu är det gjort!
Men han hann ju med en hel del 2 OS-guld, 2 VM-guld, 2 Stanleycup-ringar, Hart Memorial Trophy (NHL´s MVP) och Art Ross Trophy (Vinnare Poängligan) är bara lite av allt han åstadkom.
Själv kommer jag alltid minnas honom för hans hårdhet, hans vinnarskalle som på något sätt var så unik för en spelare av han tekniska kaliber. Missförstå mig rätt, när Peter var som bäst var han oxå nr 1 i världen, ingen hade samma blick, ingen hade samma fart och ingen kunde på samma sätt få fram pucken i till synes omöjliga lägen som han.
Men han hade oxå en tuffhet som gjorde att han stod upp för sig själv, han tacklade och visade upp ett helt annat fysiskt spel än någon annan lirare i poängtoppen.
Peter hatade att förlora mer än någon annan och det gjorde honom oxå bäst i världen.
Här kommer 2 klipp från Foppas underbara karriär, det ena visar teknikern och det andra vinnarskallen. (På det andra klippet får ni dra fram till 2.15 för att komma rätt)
Då ska jag dra på han en smäll.....och det är sant det!!
måndag 18 februari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar